Nyhetsbrev med senaste nytt. Problem att visa det? Se det i webbläsaren.

Textival fortsätter att utforska temat Hem och dess framträdelseformer i litteraturen, konsten och kulturen. Nu släpper vi ytterligare några av kommande programpunkter. Missa inte läsningar av Maja Lee Langvad och Kristofer Folkhammar samt exilförfattarnätverket Klubb Fenix. Dialogiska läsningar av Virginia Woolfs Ett eget rum med Helga Krook, Helena Fagertun och Samira Motazedi. 100 dagar av behov och begär – ett samtal om hem och form, om vad vi (tror oss) behöva för att leva, utifrån Kristina Schultz examensarbete på Konstfack. Samt en diskussion om textens och skrivandets hemvister, förflyttningar och förskjutningar med gästredaktionen för Kritiker nr 39.

 

Hun er vred / Hon är arg

Dagarna innan Textival Litteraturfestival 2016 utkommer Maja Lee Langvalds uppmärksammade diktsamling Hon är arg i svensk översättning av Kristofer Folkhammar och Johanne Lykke Holm.

Hon är arg är ett poetiskt och ursinnigt vittnesmål om upplevelsen att vara adopterad, men också en kritisk granskning av den adoptionsindustri som omsätter 15 miljoner dollar per år enbart i Sydkorea. Här blandas reflektioner kring arv, etnicitet, genus, krig och global ojämlikhet med en djupt personlig berättelse från Danmark och Seoul. 

Till Textival kommer Maja Lee Langvad och Kristofer Folkhammar för att läsa ur Hun er vred / Hon är arg.

Maja Lee Langvad f. 1980 i Seoul och uppvuxen i Danmark. Hon debuterade 2006 med diktsamlingen Find Holger Danske som följdes av Hun er vred (2014) och Find Holger Danske Appendix (2014). Hon har varit redaktör för den litterära tidskriften Banana Split. Mellan 2007 och 2010 var hon bosatt i Seoul där hon engagerade sig i den adoptionskritiska rörelsen.

Kristofer Folkhammar f. 1983 är författare, litteraturkritiker och översättare. Han debuterade med romanen Isak & Billy 2011 och publicerade diktboken När han kysste mig förlorade jag allt 2012. Hösten 2015 utkom romanen Magisterlekarna.

 

Ett eget rum – tre författare i dialog med Virginia Woolfs klassiska verk

Klassiska texter genererar ständigt nya läsningar. I Ett eget rum (1929) skapar Virginia Woolf en formel för kvinnors intellektuella, ekonomiska och sociala frigörelse som fått ett oerhört genomslag. Wolfs essä påminner oss om att texter inte föds i ett vakuum, att vi behöver utrymme och ekonomisk trygghet för att kunna skriva. Men det egna rummet är inte bara en fysisk plats utan i lika hög grad ett tillstånd, ett utrymme som måste erövras.

Ett eget rum har sedan den skrevs för snart hundra år sedan genererat många olika läsningar. Men det är stor skillnad mellan Woolfs problem rörande det egna rummet och våra problem idag. Kanske handlar de viktiga frågorna idag om vilka rum som är slutna och vilka tankar som inte kan tänkas. Textival har bjudit in tre författare att gå i dialog med Virginia Woolfs klassiska verk. Hur förhåller de sig till Woolfs frågor idag? Vilka rum skriver de i?

 

Helga Krook, f. 1959, författare, översättare, forskare. Debuterade 1997 med diktsamlingen Bildvägg. Sedan dess har hon publicerat fyra böcker varav senast Puppe Doll Chrysalis (2013). Hon disputerade 2015 i litterär gestaltning vid Akademin Valand med avhandlingen Minnesrörelser som ställer frågor kring minne, fiktion, dokument och berättande.

Helena Fagertun, f. 1984, författare, översättare och redaktör för Provins och Ett lysande namn. Gick Litterär gestaltning vid Göteborgs universitet 2008–2010. Har översatt bland annat Kate Zambrenos Hjältinnor [Heroines, 2012], som behandlar skrivande kvinnor under 1900-talet och de svårigheter de stött på som kvinnor. Fagertun har även skrivit text om hur det är att vara författare utan bok i Sverige.

Samira Motazedi f. 1981 i Kermanshah, Iran och bosatt i Göteborg. Kulturskribent och bloggare för tidskriften Glänta där hon skriver om erfarenheterna som migrant, om den svenska asylprocessen och om den islamska regimen i Iran. Efter att ha dömts till döden för brott mot den islamiska regimens regelsystem kom hon till Sverige och sökte asyl 2012, och bodde sedan på flyktingförläggning. Hon fick avslag på sin ansökan i maj 2015 och hotas nu av utvisning.

 

Klubb Fenix - hjärtats språk 

När man tvingas fly förlorar man sitt hem i dubbel bemärkelse, det konkreta hemmet och sitt hemland. Både den dolda och den öppna rasismen liksom främlingsfientligheten gör det svårt att uppleva det nya landet som sitt hem. De invandrade kämpar på två fronter: å ena sidan mot främlingskapet som värdlandet förstärker och å andra sidan mot tendensen hos den emigrerade gruppen att isolera sig som ett svar på främlingsfientligheten. Dessa förhållanden gör sig ofta påminda i de invandrade författarnas texter.

Att hitta hem i svenskan, ett språk man lär sig som vuxen, kan präglas av barnslig upptäckarglädje men kan också vara mycket svårt. Olika språk innebär olika sätt att tänka, och att leva och skriva i olika språkvärldar kan vara krävande. Men det finns ett språk som struntar i nationsgränser, hudfärg och religion, ett språk som övervinner hinder och som gör att en människa alltid kan känna sig hemma – hjärtats språk. Låt oss använda det språket mera, i litteraturen lika väl som i livet. Klubb Fenix 2016

 

Klubb Fenix (f d Lost in Migration) är ett västsvenskt exilförfattarnätverk som utifrån den gemensamma exilsituationen träffas, byter erfarenheter och producerar olika projekt. Till Textival kommer sex ur författarnätverket att läsa texter på temat hem och exil.

I anslutning till läsningarna medverkar även mail-art-projektet BILAGA - limited editions med ett släpp av nya numret, där Klubb Fenix agerar gästkonstnärer. BILAGA är ett konst- och förlagsprojekt av konstnärerna Mari Lagerquist & Lina Persson som fyra gånger per år ger ut textkonst, poesi, objekt, collage, trycksaker med mera - vilka levereras till prenumeranter via brev.

 

Sveza Daceva-Filipova, f. 1953 i Bulgarien, flyttade 1983 till Istanbul och sedan till Rom, är sedan 1988 bosatt i Strömstad. Hon har publicerat åtta diktsamlingar däribland Utsikt från ett fågelbo (2010), skrivit dramatik och är översättare från svenska till bulgariska. Hon är specialist i slaviska språk, litteratur och historia och disputerade 2001 i etnologi.

Soleyman Ghasemiani, f. 1959 i Sardasht i västra Iran, flyttade 1984 till Sverige. Han har publicerat sju diktsamlingar på kurdiska och tre på persiska. Den största delen av hans dikter på kurdiska är skrivna innan han flyttade till Sverige. Dikterna publicerades i olika tidskrifter eller spreds illegat i Iran och Irak. Först i Sverige kom de ut i bokform. På svenska har han bland annat publicerat Sätt locket på (1997) och Och jag tappar orden (2007).

Jana Witthed, född och uppvuxen i Prag, kom till Sverige som politisk flykting. Är verksam som författare, journalist och översättare. Hon har publicerat ett flertal diktsamlingar på tjeckiska och medverkat i kulturtidskrifter. I Sverige har hon kommit ut med diktsamlingen Kristallandets skeppsbrutna (2008) och publicerat sig i ett flertal tidskrifter och medarbetat i tre antologier. Hennes dikter är översatta till sex språk.

Kristín Bjarnadóttir, är född och uppvuxen på Islands nordkust. Bor på västkusten i Sverige sedan 80-talet. Verksam som essäist, översättare och poet, på isländska och svenska. På svenska har hon publicerat Jag lutar mig mot dig och flyger (2009). Hon har arbetat med många olika yrken bland dem som servitris ombord på båt, fiskpackare på fiskfabrik, kock på trålare, tidningsdistributör, skådespelare, dramalärare, översättare, radioproducent folksångare, vårdbiträde i hemtjänst, musikalartist, kulturjournalist och poet.

Axîn Welat kommer från den syriska delen av Kurdistan och bor idag i Sverige. Hon skriver dikter på kurdiska och arabiska samt översätter. Hon har publicerat flera diktsamlingar. På svenska En aprikos två körsbär från 2012.

Laura Popa, f. 1975 i Rumänien och bosatt i Sverige sedan 2000. Hon är verksam som författare, förläggare och konstnär. Debuterade 2012 med diktsamlingen Som en meditativ chaconne och har publicerat fyra barnböcker och en roman. Popa har studerat litteratur- och språkvetenskap både i Sverige och i Rumänien och deltagit i kurser i kreativt skrivande i Stockholm, Norrköping, på Uppsala universitet och Göteborgs universitet.

 

Att tömma ett hem - 100 dagar av behov och begär

Hur många möbler behöver ett hem? Vad behövs för att trivas? Vilka ting behövs för att kunna leva?

Projektet 100 dagar av behov och begär är formgivaren Kristina Schultz examensarbete i industridesign på Konstfack. Tillsammans med sambo och barn tömde hon lägenheten på allt, därefter började hon tillverka det alldra nödvändigaste för att klara sig. Det blev ett projekt om behov och begär, en undersökning av vad vi tycker oss behöva och varför.

Som formgivare har det varit viktigt för Schultz att reflektera över hemmets centrala roll som identitetskapare och om hur vi tenderar att i allt större utsträckning konsumera oss till våra identiteter. Med projektet ville hon synliggöra och väcka frågor relaterade till materiell kultur i hemmiljö och samtidigt kritisera konstruerandet av hemmet som en potentiell livsstilsmarkör.

Textival har bjudit in Kristina Schultz att tala om projektet 100 dagar av behov och begär tillsammans med Mattias Gunnarsson.

 

Kristina Schultz, f. 1983, verksam i Stockholm. Hon är formgivare, utbildad vid Konstfack i Stockholm, och använder design och formgivning för att ställa frågor om sociala ämnen.

Mattias Gunnarsson är konstnär och universitetslektor i design, med inriktning mot rumsdesign, vid Högskolan för design och konsthantverk i Göteborg.

 

Kritiker

längs,   genom,             mot      och

Hur förhåller vi oss till texten och skrivandets hemvister, förflyttningar och förskjutningar?

Textbegreppet är idag under omförhandling och utifrån erfarenheter från de olika konstnärliga och sociala fält som vi är verksamma inom, vill vi tala om denna (om)förhandling och rörelse. Vi, som många andra, söker ett språk för hur vi ska benämna den pågående utvecklingen av ett utvidgat skrivande och dess rum: inom vilka diskurser och praktiker kan vi delta i formandet av dessa framtida platser? Vad är skillnaden mellan text och litteratur, och hur skiljer sig deras rum åt? Genom att rikta vår uppmärksamhet mot frågan om vilka ekonomier som styr vad för utrymmen som är möjliga att skriva in sig i, och vad som villkorar gränserna för dessa, vill vi tala om texten som ett gemensamt läsande. Hur kan ett konstnärligt samtal eller samarbete upprätthållas i en tid där formen för verksamhet är så inriktad på produktion, resultat och presentation?


Till Textival kommer Caroline Taracci Nilsson, Moa Franzén och Frida Sandström som är gästredaktörer för tidskriften Kritiker, nr 39, vars tema är ”rörelse" och som kommer ut i mitten av april. 

 

Programmet i dess helhet släpps inom kort på vår hemsida! Varmt välkomna!

Therése Ytter, Stina Nilss, Victoria E. Kiss, Agnes Berg, Tove Niskakari och Anna Mattisson


Kontakt                                                  Textmässan

info@textival.se                                      stina@textival.se

 


facebooktwitter

 

Textival Litteraturfestival genomförs med stöd av Göteborgs Stad, Västra Götalandsregionen, Kulturrådet, Svenska Akademien, ABF Göteborg, Kultur i väst, Polska institutet och i samarbete med bland andra Göteborgs Litteraturhus och Frilagret.


Du får detta nyhetsbrev eftersom du är en kund till oss eller för att du har skrivit upp dig på vårt nyhetsbrev. Skulle du vilja avsluta din prenumeration, klicka här.